iKnarrevik: september 2012

lördag 1 september 2012

Knottfabriken i Lahälla

ToonCamera med iPhone

Bakgrund
Stenbrottet i Lahälla kallades Sodom. Det drevs först av AB Nielsens Stenhuggerier, troligen med början på 1880-talet. Brytningen togs över av AB Förenade Granitindustrier vilket sedan köptes upp av AB Fernströms Granitindustrier 1946. Fernströms gick ihop med Kullgrens Enka AB 1967.

Knottfabriken uppfördes kring 1920, och var i drift endast en kort tid, kanske inte ens så länge som två år. Tydligen blev det väldigt mycket skrot vid knottillverkningen i fabriken, och gatstenen blev även av sämre kvalitet. Enligt en informant tillverkades endast en båtlast. Spaltmaskinerna drevs med remmar. Elmotorn stod i ett litet bås i ena änden av byggnaden och axeln hängde i taket i lastgången. Knottfabriken ingick i försöken att omvandla stenhuggarnas hantverk via mekanisering till en industriellt baserad produktion.

Anläggningen är en kvarleva från den andra stora epoken i Bohusläns stenindustri som tog slut med andra världskriget.

Under 1940 och 50-tal stod stenhuggarna på planen från knottfabriken och ut mot fjorden. De var då cirka 15 stycken. I brottet arbetade cirka fem daglönare och två kranförare samt en förman. Dessutom var en hästkörare sysselsatt hela dagen med att köra ned sten till kajen. Även stenen från Bräckebergen lastades ut från Lahälla. Under denna period användes två kranar. En stor kran i själva brottet drevs av en bilmotor. En mindre kran var uppsatt vid ingången till brottet. Den flyttades sedan till den högra platån strax norr om. Den hade ett stag som var fäst i berget på andra sidan ängen.

Brottet lades ner någon gång i slutet av 1950-talet eller möjligen i början av 1960-talet. Berget blev sämre ju längre ner de kom. Uttaget av skrotsten ned mot ängen skedde det allra sista troligen någon gång på 1960-talet. Knotthögar låg kvar på kajen, och fortsatte att skeppas efter det att stenbrottet var nerlagt.

Ovanför fabriken finns rester av en nedbrunnen byggnad. Här fanns en kompressor med elmotor (fundamentet finns kvar), en smedja för två smeder där bälgen var eldriven (delar av ässjan finns kvar), snickarbod samt matsal. I slänten ovanför smedjan finns en kyldamm för kompressorn.